7 september 2026
Carl Malmstens skolprojekt
Pedagogiska visioner i en ekonomisk verklighet.
En presentation av Nicola Nerström & Madeleine Michaëlsson vid Institutionen för kultur och samhälle, Högskolan Dalarna.
Carl Malmsten var yvig i sina tankar och idéer om hur skolan skulle formas. Det vilade inte i första hand på en organisatorisk och ekonomisk realitet utan snarare på ett ideal som förebild och med en okuvlig vilja att forma framtidens samhälle genom utbildning. De visioner han hade lyckades han inte alla gånger att realisera, men han författade många texter som klargjorde hans intentioner och kunde i många fall påverka en opinion i en viss riktning. Ett exempel är skolslöjden där hans fria slöjd till slut vann gehör och där den så kallade mallslöjden fick ge vika. Barnets fria tankar skulle stå i fokus och inte färdiga ritningar som skulle följas millimetervis. Inte bara texter påverkade detta utan Carl var land och rike runt och höll kurser i den fria slöjden som vann gehör och slutligen påverkade läroplanerna inom ämnet. På så vis påverkade han slöjdämnet, men också synen på eleven som skulle ha en aktiv del i sin skolgång. Det är ju också en alltjämt pågående debatt om hur pass stor elevens frihet ska vara i utformandet av skola och utbildning som också kan kopplas till rationalitet och ekonomi.
Fråga: Vad kan man tänka om det i dagens skola?
Svara på frågan ↓
Kulturellt och ekonomiskt kapital
Carl Malmsten växte upp i det övre samhällsskiktet i Stockholms innerstad och med den ekonomiska grund han därmed kunde stå på var han som ung ekonomiskt fri från dagarbete. Han hade egentligen ingen formell utbildning utan mer av självstudier som sedan ledde fram till den erkända formgivare som han blev. Med det kulturella kapital som han hade fanns det många kontakter i det högre skiktet som stöd i hans olika projekt som sedan genom bidrag och donationer lade grunden. Siv, Carls fru, kom även hon från det övre samhällsskiktet, men var den av dem som hade en lärarutbildning som var till gagn i de olika skolprojekten som senare kom. Frågan är om hennes insikter inom det pedagogiska vägt mycket tungt även om det i dag kallas för Carl Malmstens pedagogik. Något att ta en djupare titt på. En parallell är konstnären Carl Larssons verk där man på senare år kunnat se vikten av hans fru, Karin i formandet av det estetiska uttrycket som de lämnat efter sig. I dag pratar man om Karin och Carl Larsson tillsammans och kanske att det kommer att pratas om Siv och Carl Malmstens pedagogik framöver.
Fråga: Vad kan man tänka om ett postumt erkännande utifrån ett genusperspektiv?
Svara på frågan ↓
Från skola till Nobelsoffa. Från slöjd till finkultur.
Som man kan se i tidigare texter fanns det en stor bredd i Carls verksamhet. Att forma såväl möbler, inredningar och människor var något som genomsyrade hans gärning. I det att han som ung fick uppdraget att rita möblerna för Stockholms Stadshus under 1910-talet blev han från att vara en okänd person till att bli en erkänd möbelformgivare. Samtidigt formades hans första tankar om skola och utbildning och det var nya influenser inom det pedagogiska som inspirerade honom med det han kunde ta del av från bl.a. Ellen Key och John Dewey. Som uttryck av det kan man se hur man slöjdade föremål inom skolan med den aktiva eleven i centrum och hur han ritade allt från enkla furupallar till den soffan som man sitter på under intervjuerna på Nobelfesten – soffan Samsas – som ett uttryck för en högre elegans.
Från Olofskolan till universitet
När Olofskolan startades 1927 fanns visionerna på plats, men ekonomin var ofta en utmaning där verksamheten finansierades genom elevavgifter och olika donationer. Organisatoriskt så har svensk skola och utbildning utvecklats i stor omfattning sedan dess och i dag lever Malmstens utbildningar vidare i nya former. Verkstadsskolan var en skolform, därav namnet Carl Malmstens verkstadsskola. Namnet levde kvar långt efter att den skolformen hade upphört, men ändrades under tidigt 1990-tal till Carl Malmstens skola. Allt fler har fått möjlighet till studier genom olika reformer utifrån ett demokratiperspektiv. Skolformerna och finansieringen av dessa har också ändrats, inte minst har man genom studiestöd kunnat se en förändring avseende olika socialgruppers möjligheter till studier.
Gällande Malmstens olika skolor så hade han en intention att vara fri från statlig inblandning i de skolor han startade, men de två kvarvarande skolorna Malmstens vid Linköpings universitet och stiftelsen Capellagården har båda sedan lång tid tillbaka statligt stöd som garanter för verksamheterna. Övergångarna till de nya skolformerna har inte varit friktionsfria där två olika kulturer möts bland annat genom Linköpings universitet, där akademisk struktur möter möbelhantverk.
Fråga: Kan den akademiska strukturen vara till gagn för hantverket?
Svara på frågan ↓
Nyckelviksskolan och Capellagården
När Malmsten vid 70 års ålder startade Capellagården 1960 för gestaltande arbete, skapade han ett internat för att ge en kreativ synergi. Några ledord var och är ”Hand och ande i skapande samverkan” och ”Vi strävar mot en gemenskapskänsla i den lilla byn”.
Med Arts and Crafts-rörelsen som förebild ville han forma hantverksutbildningar som motsatte sig den industriella massproduktionen. Han hade också kan man säga en romantisk bild av gården som en mittpunkt i samhället.
Det var en 10 år lång process bakom med flera motgångar vad gäller de ekonomiska förutsättningarna. Starten var en tanke om att förlägga den lilla byn i Stora Nyckelviken i Nacka utanför Stockholm. Det här var under 1940-talet och till skillnad från tidigare skolprojekt såg han nödvändigheten av en statlig finansiering. En tolkning som kan göras är att det gick stick i stäv med den socialdemokratiska regeringen som gjorde storsatsningar i det industriella projektet för landets utveckling. Det blev således ett tvärt nej från den dåvarande ordföranden i skolkommissionen Tage Erlander.
I stället blev det Capellagården som med egna och andra donationer kunde bli verklighet och som 1970 fick statligt stöd. Dagens Nyckelviksskola på Lidingö förverkligades dock 1955 i hans anda av personer som nära följt hans gärning.
Fråga: Går kompromisslös hantverkspedagogik att förena med dagens effektivitetskrav?
Svara på frågan ↓
Dela dina tankar
Frågorna utgår från artikelns fyra teman. Svara gärna på en eller flera. Du kan svara anonymt och behöver bara lämna kontaktuppgifter om du vill bli kontaktad.