13 oktober 2021

Natalia Kita

Det hör inte precis till vanligheterna att ett gesällarbete av en nyutexaminerad möbelsnickare hittar en köpare. Att denne desutom är villig att utan prut och tvekan betala för 270 timmars hårt arbete i verkstaden är defenitivt exceptionellt.

Men det hände i somras och Natalia Kita kan snart räkna in ett större belopp på sitt konto.

– Ja, det är jätteroligt, berättar Natalia på telefon från byn Fiskars i Finland där hon arbetar som möbelsnickare hos Nikari. Och extra glad är jag för att köparen äger en konsthall i Berlin, så jag hoppas att möbeln blir en del av hans samling och förhoppningsvis visas för publik.

Gesällarbetet som under sommaren visades på utställningen Trä Art i Bodafors, består av ett litet konsollbord med tillhörande väggskåp. Det senare med en intarsia med svarta fåglar, en grafiskt livfull bild skapad efter en målning hennes syster, konstnären Izabela Kita.

Blackbird’s Concert är namnet på gesällarbetet och det finns de som gissat på inspiration från en känd Beatleslåt.

– Det är en trevlig historia men inte alls sann, skrattar Natalia. Ursprunget var målningen och en önskan att på distans skapa någonting i samarbete med min syster, som alltid har inspirerat mig. Koltrastmotivet ligger oss båda varmt om hjärtat och förknippas med barndomshemmet. Och så idén jag hade med möbeln, att den skulle ge plats för en vinylspelare. Lådan har precis plats för några LP-skivor och i skåpet kan man, när dörrarna är öppna, visa upp det snygga skivfodralet.

Ett personligt möbelpar som hyllar hantverk, musik, konst och natur. Och som förhoppningsvis snart finns att beskåda med annan samtidskonst i Berlin. För gesällarbetet mottog Natalia stipendium av Stiftelsen Siv och Carl Malmstens Minne.

Jag frågar henne om det var svårt att skiljas från möbeln?

– Kanske kommer jag sakna den om några år, men just nu är jag bara glad över att mitt verk uppskattades av någon annan. Det är ju dessutom en möbel som behöver utrymme för att kunna uppfylla sin praktiska och estetiska funktion, och jag flyttar ofta mellan små lägenheter.

Sitt examensarbete från Malmstens ägnade Natalia åt att undersöka hur olika träslag släpper igenom ljus och om det är möjligt att fästa intarsia på mjuka underlag som papper och textil.

I hennes arbete ”Nytt ljus på gammal teknik – en studie av ljusgenomsläpplig intarsia”, ingår även två lampor. Fascinationen och intresset för belysta intarsior kunde hon odla även under sommarens vistelse i Bodafors. Här var Natalia under en månad ansvarig för Lehmans verkstad där hon tag emot besökare och berättade om konsten att såga intarsia samtidigt som hon utvecklade sitt eget projekt.

Natalia Kita är född och uppvuxen i södra Polen. Här utbildade hon sig till landskapsarkitekt, men upptäckte snart att yrket innebar mycket arbete vid datorn och insåg att hon hellre ville arbeta med något mer praktiskt där handen kan känna och forma materialet. Och varför inte trä? Hennes resa till Sverige och möbelsnickeriet började på Tibro Hantverksakademi dit hon kom 2017. Därefter väntade tre år på Malmstens och nu alltså ett år eller mer hos Nikari.

– Just nu fördjupar jag min kunskap inom finsnickeri här men i framtiden vill jag röra mig mot intarsian och konsthantverket. Min framtidsdröm är att ha en egen verkstad där jag kan tillverka enstycksmöbler och andra föremål av trä samt fortsätta experimentera med faner och intarsia.

Text: Dan Gordan