22 mars 2022

Birgittaskärmarna

Från april fram till midsommar är gräsen som vackrast och under några dagar får de torka bland tidningssidor under press. Sedan limmas de in på ljust papper och blir till de vackraste lampskärmar, små klassiker i svensk inredning. Helt tillverkade för hand och med ett unikt mönster av handplockade och handtorkade växter.

– Insamlandet av växterna är kanske det roligaste momentet, säger Vanja när jag hälsar på i hennes verkstad.

Birgittaskärmarna skapades på 1950-talet av Birgitta Sorbon Malmsten, svärdotter till Carl Malmsten, och har sedan dess tillverkats för hand av olika medlemmar i familjen. Hon gick bort redan 1973, strax innan barnbarnet Vanja föddes, och hennes man Egil Malmsten tog över. Egil fortsatte tillverkningen av skärmarna hemma i källaren i Bergshamra by utanför Stockholm. Och han försökte tidigt locka in barnbarnet Vanja i verksamheten.

Takpendeln Kjolen.

Vanja Sorbon Malmsten i sin verkstad.

– När jag och min syster var små kunde vi tjäna lite pengar på att gå ut och samla in vackra grässorter. Morfar förklarade vad han ville ha och för vårfryle som var en favorit fick vi tio öre styck. Som tonåring hjälpte jag honom att svetsa lampställningarna, men som ung vuxen ville jag göra annat. Jag reste, gick på konstskolor och bildade familj.

Men Egil återkom och 2008 var hon redo att ta över. I början hjälptes de åt, morfar och Vanja. Hon lärde sig maskinerna, tekniken och alla momenten.

Det första är att klippa till metalltrådarna, böja dem och svetsa ihop till ställningar. Dessa vitlackeras sedan av en firma i närheten.

Det tunna pergamynpapperet som hon köper in i stora ark från Tyskland, påminner om smörpapper. Vanja mäter upp och klipper till passande bitar för lampställningarna. Vid vårt besök är det spetsiga ovaler för de runda lamporna som hon lägger ut på bordet och stryker lim på.

Papperet läggs i fyra lager med klister mellan och växterna placerar hon ut mellan de två sista lagren.

– Jag går på känsla och gör allt med ögonmått, det finns inga mallar. Jag väljer de växter jag tycker är vackra och provar mig fram tills jag är nöjd.

Vanja placerar ut växterna på det som ska bli lampskärmar.

De kladdiga ovalerna limmar hon därefter fast på ställningen där de får torka under uppsikt. Papperet blir slätt, naturen visar upp sig och snart får den färdiga lampan också lysa mot oss.
De flesta modeller är desamma som morföräldrarna introducerade men hon har även utvecklat några egna former. Som Ovalen och Matilda, som fått sitt namn efter Vanjas dotter.

En lampskärm tar mellan en och en halv och två timmar att tillverka beroende på storlek. Hur många hon tar fram varje år vet hon inte, men många hundra är det. Och beställningarna blir bara fler och fler. Inte minst sedan Malmstenbutiken började med näthandel. För butiken på Humlegårdsgatan i Stockholm är Birgittalamporna den i särklass största produkten.

– Ja, nu har jag hur mycket som helst att göra, säger Vanja och ser ganska nöjd ut när hon visar på de upphängda anteckningarna med alla beställningar.

Text: Dan Gordan

Bordslampa Mandarin.